Tänk att det redan gått fyra veckor sen jag klev på tåget mot Linda2.0. Två veckor med shakes, vatten och ett hejdå till snuset – och två veckor sen tågresan till Skåne, med “Dan före dan” som startskott.

Maten då? Vecka två med mosad/mjuk kost – och ja, det är ljuvligt 🤩. Kroppen tackar, magen jublar och jag slipper tugga mig igenom livet just nu. Det är lite som att bo på spa, minus fluffiga morgonrockar och citrusvatten 😂

Fredagens besök på vårdcentralen blev något av en intern tävling – mina agraffer skulle bort, och tydligen är det inte varje dag man får plocka häftapparatstift istället för vanliga stygn. Sköterskan som drog vinstlotten såg nästan lite triumferande ut när hon fick äran att befria min mage från metall. Nu är jag officiellt agrafffri, läkningen går som den ska och jag slipper låta som en kontorsprodukt varje gång jag rör mig 😅

Fyra veckor in – och kroppen börjar svara. –10,4 kg lättare, 15 cm mindre att bära.

Men vet du – det är svårt att veta vad som är “bra” eller “dåligt”. Det är så lätt att börja jämföra sig, mäta sig mot andras siffror, andras tempo. Men det här är min resa. Och den är lika mycket en resa med hjärta och hjärna som med kropp.

Para sportens dag

Igår var det Para sportens dag – fullt av härliga människor och massor att testa på. Och vet ni vad? Viktor har bestämt sig för att börja med innebandy också 😃

Veckorna rullar på med provtagningar, matlådor, träningar, läxor och allt däremellan. Det är mycket – men det är också meningsfullt.

Tack för att du följer med. Vi hörs snart igen 💛